Swedish Edtest

Se filmen med Italo Masiello där han betonar värdet av systematik när man testar med Swedish Edtest.

Hur skapar du en tillgänglig lärmiljö med digitala och fysiska lärresurser. Välkomna till ett morgonseminarium med Peter Lippman den 27 november.

Peter Lippman är en inspirerande och erfaren talare med fokus på tillgängliga lärmiljöer. Han har arbetat som lärare, bor i Australien men brukar åka till Sverige 2-3 gånger per år för att arbeta tillsammans med olika skolor.

Webbinaret fokuserar på Tillgänglig Lärmiljö i dess breda aspekt – hur vi aktivt kan göra de val som behöver göras i syfte att skapa en helhet mellan det fysiska, det sociala, det pedagogiska – där såväl det analoga som det digitala har sin medvetna plats. 

Anmäl dig på https://pedagog.uppsala.se/lippman.

I vår genomför Högskolan i Halmstads förskollärarutbildning tester inom ramen för Swedish Edtest. Tester genomfördes för första gången under hösten vid tre tillfällen som ett obligatoriskt moment i två olika kurser.

Här kan du få en snabb bild av hur testerna går till och vad du som bolag får ut av att vara med.

Nu söker vi bolag som utvecklar digitala lärresurser för förskola. Anmäl ditt intresse senast 30 nov. Anmälningslänk:

https://swedishedtest.typeform.com/to/TYGIfU

Tänk på att din produkt ska vara anpassad för förskola och kunna användas för spel, lek och rörelse där förskolebarnens interaktivitet stöttas eller för estetiskt skapande (bild/musik) och berättande.

Testerna genomförs inom två kurser Lek, lärande och rörelse med studenter som går sin tredje termin och estetiska processer och samspel med studenter som går sin femte termin. Testerna sker förstunder en heldag på Digitalt Lärcenter på Högskolan i Halmstad (DLC) eller på en digital plattform.  Studenterna arbetar där tillsammans med bolagen enligt Swedish Edtest testmetod. Studenterna  genomför sedan tester under praktikdagar med förskoleelever. Lärarresurserna som testas utvärderas och får återkoppling som kan användas i vidare produktutveckling. Testerna genomförs  i februari och april.

Utvalda bolag kommer att bjudas in till digitala träffar på förmiddagen den 9 december då lärare på förskollärarutbildningen deltar och får chansen att ställa fördjupande frågor.

 Lärdomarna av testerna sammanfattas i en handbok för att underlätta för fler lärarutbildningar i Sverige att arbeta på likdanande sätt för att stärka blivande lärares digitala kompetens.

52 edtechbolag erbjöd lärare att testa digitala lärresurser med Swedish Edtest under våren 2020. Här berättar Rune Elmström, utvecklare på Sweco Play om vad han lärts sig och varför han vill delta med tester igen. Här finns mer information om hur ett test går till och hur du som lärare och edtechbolag kan förbereda dig.

Blivande förskolelärare har en viktig roll i att driva och utveckla digitaliseringen och lära barn att hantera digitala lärresurser. Nu testar därför den nationella testbädden Swedish Edtest med förskolelärarutbildningen i Halmstad.

Hör Marie-Helén Zimmerman Nilsson berätta om deras första workshop om digitala lärresurser den 16 september, där inbjudna företag bidrog med sina digitala lärresurser och förskollärarstudenter testade och utvärderade.

Läs mer på Högskolan i Halmstads hemsida.

We need a common language if we are to talk about quality in edtech. That was one of the conclusions from the international high level discussion on how we can measure quality in edtech that Swedish Edtest and Swedish Edtech Industry co-hosted October 15.

See the full discussion here:

The aim of the discussion was to highlight the complexity of measure quality in edtech and the urgent need to find platforms and methods where edtech companies and teachers can work together to take the next step to develop robust educational technologies and to enhance their quality and value in the classroom.

The perspectives in the discussion shifted from the tech to education, but all participants agreed on that interaction between teachers, policymakers and edtech developers is crucial in order to work with quality. A trustful relation that respect the profession on both sides is needed to be able to talk and evaluate edtech in the complex landscape that learning is.

Read more about the speakers and their work here.

Main speakers:

Dr Alison Clark-Wilson, UCL Institute of Education, on how to make edtech companies more research-minded https://www.ucl.ac.uk/ioe/departments-and-centres/centres/ucl-knowledge-lab/educate

Anna Rantapero-Laine, Project manager, Smart Learning Environments for the future City of Helsinki on how to create functional and clear operating models for co-creation and to test them in practice. https://6aika.fi/en/project/smart-learning-environments-of-the-future/

PhD Anna Åkerfeldt, Swedish Edtest, on how to support teachers to evaluate and choose edtech that fit their needs. https://edtest.se/

Giving their perspectives around the table:

Stig Toke Gissel, Manager, Læremiddel.dk, PhD National Research Institute for Educational Materials, Denmark, on the importance of develop and disseminate knowledge about digital learning materials https://laeremiddel.dk/https://laeremiddel.dk/

Nathalie Sandstedt, Education and teaching Secretary, Sweden´s National Agency for Education, on Swedens digital strategy for schools and the Swedish way to support teachers to look for quality in learning materials. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/skolverket-framjar-skolvasendets-digitalisering

Italo Masiello, Professor in Edtech Linneaus University, on the role as Sweden´s first professor of Edtech and the aims to engage companies and teachers in the research on effects of Edtech. lnu.se/edtechlnu

Nina Iles, Head of EdTech, BESA- the British Educational Suppliers Association (covering 80% of the UK educational market in terms of School spending) on how to encourage edtech companies to find their way to work and measure quality and the importance of evidence for growing edtech companies. https://www.besa.org.uk/

Jannie Jeppesen, CEO Swedish Edtech Industry, on how supporting educators and procurement officers to demand and ask for solutions that support needs and keys for development of edtech products and services

Marie-Helene Zimmerman Nilsson, Associate Professor of Education University of Halmstad, on the importance to educate teacher training students in how to use and look for quality in edtech products. https://hh.se/information/nyheter/nyheter/2020-09-17-forskollararstudenter-testar-digitala-verktyg-i-nationell-testbadd.html

Nu är höstens schema klart och det är dags att anmäla dig till det du är intresserad av här:

OBS ändringar i schemat. Kognity har utgått.

Schema_digital matchning höst2020.pdf

Under våren har blev undervisningen på gymnasieskolan och vuxenutbildningen med mycket kort varsel digital och flyttade hem till eleverna. Lärarna fick snabbt ställa om med nya verktyg och metoder. Nacka kommun och Swedish Edtest höll fredagen den 18 september 2020 en workshop om vilka lärdomar som kan dras av vårens distansundervisning.

I workshopen deltog cirka 70 lärare, rektorer och huvudmän från hela landet. Syftet med workshopen var att dela erfarenheter och reflektera över vad som hände med utbildningen när den blev digital och vad vi tar med oss framåt. Nedan följer en kort sammanfattning av föreläsningarna. Presentationerna från workshopen hittar under respektive föredragshållare. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet längst ned på sidan så får du uppdatering när något nytt publiceras.

Ladda ned inbjudan:

Swedish-Edtest_-välkommen-på-WS-om-distansutbildning-18sep.pdf.

Så här tyckte deltagarna under seminariet:

Workshop Distansundervisning 18 sep Edtest_mentimeter.pdf

Gymnasieelevers uppfattning om distansundervisning under våren 2020
Fil dr Anna Åkerfeldt presenterade Ifous rapport om gymnasieelevers uppfattning om distansundervisning under våren 2020. Längtan efter kompisar, men också lättnad över att slippa den sociala pressen – det är några av de upplevelser av distansundervisning som gymnasieelever berättar om i enkätsvar.
Rapporten visar att eleverna känner en dubbelhet inför frågan om att fortsätta på distans eller att gå tillbaka till tradtionell undervisning. Det finns fördelar med båda: Vissa elever får mer fokus i skolan och andra får mer fokus på distans. Även de sociala aspekterna visar på en tudelning: Man saknar kompisarna men man kan även känna att det är skönt att slippa stressen som kan finnas i att mötas fysiskt.
Några av slutsatserna i rapporten är att
• lärarna behöver öka närvaron när undervisningen sker på distans.
• Samarbetet behöver stärkas mellan eleverna under distansstudier
• Sociala ytor behöver skapas för att motverka att eleverna känner sig ensamma.
• Skolorna behöver arbeta systematiskt med att undersöka och hitta balans mellan distans- och närundervisning.
Analysen av vux-enkäten presenteras den 7 oktober på Innovationsveckan, som pågår den 5-9 oktober. https://innovationsveckan.nu/program/digital-skola-hot-eller-mojlighet-distansundervisning-i-forskning-och-praktik/

Ladda ned presentation:

Ifous_18sep_distansundervisning .pdf

Distansundervisning och distansundervisning i kris. Vad har vi lärt oss?
På detta ämne talade Christer Norström, Tove Fällman och Inga Näslund från ABB-gymnasiet i Västerås. ABB Industrigymnasium är en gymnasieskola med cirka 400 elever i Västerås.Skolan har högpresterande elever med höga meritvärden i årskurs 3. Skolan har sedan tidigare haft en sammanhållen skoldag 8-16 med anpassade scheman utifrån projekt etc.
ABB-gymnasiet gick över till distans på heltid dagen efter att beskedet kommit från nationella myndigheter. Det fastställda schemat låg fast förutom för praktiska ämnen. Efter en vecka gjordes en uppföljning bland eleverna: Vad fungerar bra och vad behöver förbättras? Skolan fick input från eleverna kring teknik vad gällde ljud och bild men även önskemål exempelvis på bättre struktur när en lektion börjar och slutar. Från ledningen såg man till att växla upp supporten för IT och digitala frågor.
En lärare uttryckte det som att det kändes som att vara nyutexaminerad igen när skolan gick över till distansundervisning. Det var en trygghet för lärarna att det finns hjälp från kollegor och support. Möten ägnades åt erfarenheter och vilka hjälpmedel man använde. Lärarna hade olika mycket erfarenhet men det finns en kultur av att man hjälper varandra vilket upplevdes som viktigt.
En slutsats är att det är viktigt att ta med sig samarbetsförmågan som kom av att samarbeta i en digital kontext. Elverna har utvecklat strategier och förmågor som de kommer att ha nytta av i framtiden och de har lärt sig att vara beredda på förändring i en föränderlig värld.
En lärdom är att inte bara lägga till nya arbetssätt utan även våga ta bort för att anpassa till den nya situationen.

Ladda ned presentation:

ABB gymnasiet_18 september workshop_distanslärdomar.pdf

Elevernas rätt till utbildning, hälsa och utveckling
Barnkonventionen stod i fokus när Ewa Kristensson och Frank Wedding, förvaltningschef respektive rektor i Halmstads kommun berättade om sitt arbete under våren 2020. Man arbetade med enkäter, intervjuer, gruppdiskussioner och eleverna skapade bilder.
I aktiviteterna som omfattade tre områden: Utbildning, Hälsa samt Utveckling och Framtid, deltog elever, skolledning, lärare och elevhälsa. På frågan hur studieresultatet påverkats av distansundervisningen svarade 40% av eleverna att det påverkats negativt och 16% att det påverkats positivt. Hela 90% av eleverna ansåg att möjligheten till stöd hade upprätthållits under distansundervisningen. Eleverna var vana sedan tidigare att ha en digital kontakt med sin mentor och 70% av eleverna ansåg att tillgängligheten till mentorn hade varit lika bra eller bättre under våren 2020.

Ladda ned presentation:

Halmstads kommun_swedishedtest_distansseminariumsept2020.pdf

Nackademin
Sist ut på workshopen var Jens Grönlund, rektor på Nackademin som är en yrkeshögskola med cirka 2 000 studenter. Skolan startades i Nacka – därav namnet – men finns numera i Solna. Jens berättade att Nackademin, i likhet med alla skolor, fick väldigt kort tid att anpassa utbildningen när direktivet om distansutbildning kom. Nackademin beskrev det som att de ”lade örat mot marken”, prioriterade och riktade insatser där de gjorde skillnad samt hade en tajt kommunikation med alla parter.”
Skolan har gjort uppföljnng med sina elever och många uppskattar den möjlighet till flexibilitet som distansperioden gav. De flesta bedömde att deras närvaro och studieprestation under våren 2020 varit lika hög eller högre än tidigare.
Nackademin kommer att fortsätta att ha en mix av digitalisering och fysisk undervisning. Deras slutsats är att skolan har en bra pedagogik som fungerade även vid distansundervisning. Bland de studenter som uppskattar flexibilitet och där tekniken fungerar bra blev studieresultaten bättre än tidigare.
Och som Jens avslutade med en fråga som även kan vara ett påstående: Förändring behöver inte vara så krångligt!?

Ladda ned presentation:

Nackademin_WS18sep_distansundervisning .pdf

Av Maria Mickelin, Nacka kommun

Läs mer på Tillväxtportalens hemsida här.