Höga förväntningar på 2022

Det OECD menar är att utbildning och lärande står under hårt förändringstryck och att våga samarbeta mellan olika aktörer är en viktig del för att i den förändringen fortsatt skapa värde för barn och elever.  

I kölvattnet av pandemin investerar också flera regeringar i Europa nu i innovationsmiljöer för att underlätta samarbete och att stärka utveckling, användning och värdeskapande av digital utbildningsteknologi och pedagogiska modeller I Österrike finansierar Utbildningsdepartementets innovationsfond fem innovationslabb/testbäddar i samarbete med akademin och i höstas invigdes Education Hub i Helsingfors 

Det finns fler tecken på att fler och fler förstår behoven av innovation och samarbete. EU Kommissionen bjöd i januari in aktörer inom edtech till en WS där en av frågeställningarna handlade om hur fler innovationsmiljöer för edtech och lärande kan skapas och hur samarbetet mellan befintliga nationella testbäddar och innovationsmiljöer kan underlättas. I den svenska forsknings- och innovationspropositionen betonas också vikten av offentliga investeringar i testmiljöer vid stora teknikskiften 

Vi kan och bör ha höga förväntningar på att 2022 är året då Sverige och andra europeiska länder systematiskt investerar i uppbyggnaden av innovationsmiljöer. Miljöerna har olika namn testbäddar, innovationslabb, testarenor, hubbar, men gemensamt för dem är att de befinner sig just i gränssnittet mellan teknik och utbildning, där möjlighet för innovation finns. Förutom att innovation och utvecklingen av digitala lösningar är avgörande för att skala upp det livslånga lärandet till större målgrupper är det ett led i sin långsiktiga beredskapsplanering där innovationsmiljöerna verkar för att stimulera inhemsk edtech och ökad digital suveränitet. Idag ser vi den starkaste utvecklingen av edtech i Kina och USA. De länder och företag som skapar algoritmerna för vårt lärande och också samlar in data om vad och hur vi lär oss har långsiktigt också makten över hur kunskapen utvecklas. Digital suveränitet även inom utbildning har betydelse för Europa och där spelar innovationsmiljöerna roll.  

2022 är också året då vi hoppas på att få se fler forskningssamarbeten kring digitalt lärande. Det europeiska forskingssamarbetet kring edtech växer och etableras genom EETN, European Edtech Network (https://eetn.eu/). För precis som Jan Hylén konstaterar i forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforums rapport “Är edtech Sveriges nästa stora exportbransch?” är forskningen om edtech enormt omfattande men fragmentarisk och svåröverskådlig. Därför behöver vi samarbeta för att ännu bättre förstå hur, när och varför värdet av edtech uppstår. Det ser Swedish Edtest fram emot att bidra till.  

Hanna Elving, huvudprojektledare