När ser vi edtechs motsvarigheter till iZettle och Klarna?

Hur väl rustade är Sverige för att ta del av den nödvändiga innovation som behövs i utvecklingen och användningen av digitala tjänster och produkter för lärande? Ur den frågan föddes en ny arbetsgrupp inom regeringens samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning, med uppgiften att kartlägga innovationsekosystemet för edtech.

När ser vi edtechs motsvarigheter till iZettle och Klarna?

Tillsammans har gruppen som består av utbildningsaktörer, bransch-organisationer för utbildnings-teknologi, näringsliv, inkubatorer, testbäddar, myndigheter och investerare skapat en bild av utmaningar och styrkor för enskilda aktörer men också för helheten och landskapet där innovation som gör skillnad skapas. Arbetet har varit inspirerat av studien Chasing the tale of the unicorn från 2016 där Robin Teigland et al studerar framgångsfaktorerna hos framgångsrika startupföretag inom fintech-sektorn.

Hon drar en linje mellan den första bankomaten i Sverige 1967 till dagens fintech-succéer som Klarna och iZettle. Sveriges tidiga teknikutveckling och satsningar på infrastruktur samt även lärdomarna som drogs av entreprenörer under it-bubblan, ligger tillsammans med Sveriges innovations-kultur mellan det offentliga och det privata, som en plattform för denna innovation. Som framgångsfaktorer för företagen pekar hon på de värdenätverk där kunskap och kapital delas mellan både etablerade företag, individer och startups.

Den här utvecklingen har varit framgångsrik och utvecklat hela bank- och betalningssektorns innovation av tjänster, vilket skapat helt nya värden och nyttor hos användarna och för samhället i stort.

Motsvarigheten till bankomaten i digitaliseringen av svensk utbildning kan sägas vara compis-datorn och den tidiga tillgången till hårdvara i undervisningen. Men vi har ännu inte sett utbildningsteknologins motsvarighet till Izettle och Klarna och därmed uteblir delvis också värdet av digital teknik hos våra utbildningsanordnare, den 1 miljon svenska studenter som läser på komvux, YH och högskola och för de anställda och arbetsgivare som är i stort behov av ny kompetens.

För att hantera den utmaningen behövs ett välfungerande innovationsekosystem där aktörerna samverkar och delar kunskap och ansvar för utveckling och användning av digital teknik för lärande. Precis som i kunskapsspelet TP går det inte att vinna utan alla bitar.

LADDA NED RAPPORTEN