04 november 2022
Av Hanna

om Swedish Edtest Metodstöd

Metodstödet som utvecklats inom Swedish Edtest bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärresurser och dess användning i skolan.

Metodstödet som utvecklats inom Swedish Edtest bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärresurser och dess användning i skolan. Framförallt är det tre tidigare utvecklingsarbeten inom området som ligger till grund. Tvåstegs-modellen, en resurssida och en tankefigur. Dessa tre utvecklingsarbeten beskrivs mer utförligt nedan. Anna Åkerfeldt som utvecklat metodstödet har utgått från tidigare forskning och som framförallt utgått från didaktiska perspektiv på undervisning och lärande. Utöver det har utgångspunkten varit bred i den bemärkelsen att metodstödet tagit fasta på forskning utifrån flertalet discipliner och teorier om lärande. Metodstödet har inte utvecklats för att sortera ut eller hitta de ”bästa apparna” för lärande och undervisning. Syftet med metodstödet är att ge lärare och bolag en reling att hålla sig i så att de i dialog, utifrån sina respektive professioner, kan öka förståelsen och förbättra villkoren för användningen av teknologier i undervisningen och på så sätt stötta elevernas lärande. Därför har det varit viktigt att ha en bred utgångspunkt i förhållande till såväl tidigare forskning som perspektiv på lärande.

 

Även om metodstödet är utvecklat utifrån tidigare forskning och utvecklingsarbete återstår det att vetenskapligt studera hur stödet används och på vilka sätt det har fått effekt i lärarnas och bolagens kvalitetsarbete.  

Bakgrund

Arbetet med utveckla stöd till lärare att värdera digitala lärresurser påbörjades 2015 i samband med ett uppdrag från Skolverket. Fil. dr. Anna Åkerfeldt och professor Staffan Selander fick i uppdrag att ta fram ett antal delar som skulle ingå i modulen Digital kompetens på Skolverkets lärportal. En av dessa delar kom att handla om att värdera digitala lärresurser (Åkerfeldt & Selander, 2016). I den delen presenteras en tvåstegsmodell som lärare kunde använda i arbetet med att värdera digitala lärresurser. Modellen bygger bland annat på tidigare forskning om lärande i digitala miljöer, ramverk, matriser och checklistor som utvecklas internationellt samt teorier om lärande. Åkerfeldt & Selander (2016) grupperade lärresurser i olika genrer för att på så sätt kunna skilja olika lärresurser från varandra och skapa ett gemensamt språk för att föra dialog i lärarkollegiet kring specifika lärresurser. Anledningen till att det är viktigt att skilja mellan olika typer av lärresusrer är för att det finns stora skillnader i funktion och användningsområde. Till exempel om en lärare syftar på ett digitalt lärspel och en annan på ett simuleringsprogram kommer det bli svårt att samtala om såväl användningen som hur lärresursen kan värderas. I tvåstegsmodellen togs detta inte hänsyn till men kom att bli mer framträdande i metodstödet som utvecklades inom ramen för Swedish Edtest.

 

Vidare fanns det ett behov av stöd i att kritiskt samtala om och värdera digitala lärresurser och dess användning i klassrummet, vilket än i dag kvarstår. Det finns ett stort antal digitala resurser som inte specifikt är utvecklade för att användas i skolan och är då inte heller anpassade utifrån den svenska läroplanen. Ofta pratade lärarna i termer av att ”ge sig in i en djungel av appar” och det var svårt att veta vilka lärresurser som var ”bra” och användbara i skolan. Mot den bakgrunden utvecklades tvåstegsmodellen.  

Kort om tvåstegsmodellen

Ramverket uppdelades i en tvåstegsmodell och bestod av fyra fokusområden; Innehåll, Form, Interaktion och Funktionalitet. Varje fokusområden bestod av ett antal frågor som lärare kunde ställa till det digitala läromedlet.  Tanken med att skapa två steg var att några frågor sågs som avgörande om läraren skulle gå vidare med att granska läromedlet mer ingående (se Åkerfeldt & Selander, 2016, s. 8). Det andra steget och tillhörande frågeställningarna var mer ingående och bestod av ett flertal frågor som läraren kunde ställa till läromedlet. Ramverket har använts inom ramen för förskollärarutbildningen och som underlag för kompetensutveckling gällande digital kompetens.


Webbaserad resurs

Efter arbetet med att ta fram tvåstegsmodellen deltog Åkerfeldt i ett fortsatt arbete som initierades av Swedish Edtech Industry och leddes av Frida Monsén. Under våren 2019 genomförde Swedish Edtech Industry ett arbete kring kvalitet och lärresurser för att utreda och utveckla en resurs för att möta behovet av att lärare och beställare ska ha tillräckligt med information och kompetens att värdera och välja (digitala) lärresurser som stödjer planering och genomförande av undervisning. I det arbetet togs ett mer omfattande grepp gällande digitala lärresurser som omfattade både digitala läromedel, digitala lärresurser och verktyg. Arbetet skedde i samarbete med  inbjudna aktörer som Skolverket, Läromedelsföretagen, lärarförbund och SKR (då SKL). Workshops tillsammans med forskare inom området, UX-designers, lärare, läromedelsproducenter och IT-strateger. Arbetet mynnade ut i ett första utkast [1].

Tankeverktyg och förstudie till testbädden

2019 genomfördes även en förstudie som undersökte behovet av en testbädd för Edtech. Förstudien visade att behovet fanns och att det fanns potential för att en testbädd skulle kunna ge bolag och värde i form av produktutveckling och lärare och skolhuvudmän ökad beställarkompetens (RAPPORT förstudien).


Under 2020 arbetade Åkerfeldt även fram ytterligare en text till Skolverket som handlade om att värdera digitala lärresurser. Ett tankeverktyg presenterades som ett sätt att sortera och identifiera vilken sorts lärresurs som behövs i undervisningen.

 

Swedish Edtest

2020 startade det Vinnovafinansierade projektet Edtech testbädd som har kommit att kallas Swedish Edtest (www.edtest.se). Inom ramen för projektet ansvarade Åkerfeldt för att utveckla ett metodstöd för såväl lärare som bolag. Metodstödet som är liknande för lärare och bolag bygger på det tidigare arbetet som gjorts. Vad som var nytt var att stötta Edtech-bolagen i deras arbete med utvecklingen av produkter och tjänster.

 Processen att ta fram metodstödet var iterativ och testades med deltagande partners i flera omgångar. Utvecklingen av metodstödet till Swedish Edtest tog avstamp i de tre föregående framtagna modellerna och det gjordes återigen en omvärldsspaning på ramverk, modeller för värdering av lärresurser. Det gjordes även enkätundersökningar för att ta reda på hur lärare, skolhuvudmän valde och värderade resurser och för bolag idag arbetar med att testa tillsammans med lärare. Utifrån underlaget skapades ett metodsstöd som bestod av tre steg, Före, Under och Efter som sedan använts som modell för ett test som helhet.  Ett krav på metodstödet var att det skulle vara enkelt. Enkelt på det sättet att det skulle kunna direkt sättas i händerna på lärarna och att de allra mest centrala delarna skulle finnas med. I de tidigare utvecklade modellerna (ramverket, tankefiguren, resurssidan) var omfattande i den bemärkeslen att det krävde tid av läraren att sätta sig in i innan de kom igång med själva arbetet – att värdera en resurs. Till skillnad från tidigare utvecklade modeller som Åkerfeldt gjort utvecklades nu ett stöd där bolag och lärare behövde välja en ingång in i testet. Lärarna valde ingång utifrån behov i deras undervisning och bolag valde ingång utifrån vad deras tjänst stödde och hade för innehåll. Ingångarna konstruerades dels utifrån teorier om lärande (framförallt kognitiva och sociala teorier) och utifrån genre. 


Genom att skapa dessa ingångar var tanken att lärare och bolag hade rätt förväntningar på vad som skulle testas och de kunde starta testet utifrån ett gemensamt behov. Lärare utifrån sitt behov av att till exempel (som en ingång formulerades) att kunna skapa ett innehåll och bolagen utifrån deras behov av att få feedback på deras tjänst eller produkt. I arbetet med testningen kunde såväl bolag som lärare precisera vad som särskilt skulle testas.  

 

Leverantörer av digitala lärresurser designar och gör antaganden om hur lärande går till och hur resursen är tänkt att användas i undervisningen och för elevernas lärande. Ibland är det explicita antaganden men lika ofta är det implicita antaganden. Om syftet med undervisningen är att eleverna ska samarbeta med varandra inom ett område och den digitala lärresursen inte utvecklats för att stötta kollaborativa lärande kommer det ske en mismatch. I metodstödet har vi försökt att arbeta med ingångar för att minimera att lärarens syfte med undervisningen och bolagen syfte med deras produkt är i linje med varandra. 


Det är centralt att läraren fattar medvetna didaktiska val om vilka resurser som kan användas i relation till syftet och målet med undervisning. Vad som är designat för och hur det används är emellertid inte alltid detsamma och därför blir det centralt att arbeta iterativt när en tjänst, produkt eller undervisningdesign skapas.

 

Referenser som har använts under de utvecklingsarbeten som gjorts. Fokus är på checklistor, matriser och modeller i urval.

 

Baker, T., Tricarico, L., Bielli, S. (2019). Making the most of technology in education. Lessons from school systems around the world. Nesta, Italien.

 

Benedek, J. & Miner, T. (2002). Measuring Desirability:  New methods for evaluating desirability in a usability lab setting. Microsoft Corporation.

 

Education Alliance Finland. https://educationalliancefinland.com/

(tidigare Kokoa standard)


Education Alliance Finland - EdTech Design Framework. https://www.opusedtech.com/


El Mhouti, A., Nasseh, A., Erradi, M. (2013). How to evaluate the quality of digital learning resources?. International Journal of Computer Science Research and Application. Vol. 03, Issue. 03, pp. 27-36.

Gresalfi, M. S. (2018). Choosing And Using Games In The Classroom. Teaching Children Mathematics (Vol. 24). https://doi.org/10.5951/teacchilmath.24.7.0408

Hokanson, B., Clinton, G. & Tracey, M.W. (2016). The Design of Learning Experience Creating the Future of Educational Technology. Springer. DOI 10.1007/978-3-319-16504-2

 

Jonassen, D., Howland J., Moore, J., & Marra, R. (2003). Learning to solve problems with technology: A constructivist perspective (2nd ed.). Upper Saddle River, NJ: Merrill Prentice Hall.

 

Leacock, T. L., & Nesbit, J. C. (2007). A Framework for Evaluating the Quality of Multimedia Learning Resources. Educational Technology & Society, 10 (2), 44-59.

 

Lee, C-Y. & Cherner, T. S. (2015). A comprehensive evaluation rubric for assessing instructional apps. Journal

of Information Technology Education: Research, 14, 21-53. Retrieved from

http://www.jite.org/documents/Vol14/JITEV14ResearchP021-053Yuan0700.pdf

 

Norvegian centre for ICT in education. (XXXX). Quality Criteria for Digital Learning Resources. An aid for teachers and others who want to evaluate the suitability of digital learning resources in educational contexts. Nedladdad i juli 2016.

 

Schrock, K. (2011-2015). Critical evaluation of a content-based ipad/ipod app. Ipads for teaching.

 

Selander, S. (1989). Historia, kunskap och pedagogiska texter, Kronos : historia i skola och samhälle, 1989, Nr. 2, s. 51-56.

 

Skolverkets checklista för digitala lärresurser. www.skolverket.se/itiskolan

 

TIM. (2011). Arizona Technology Integration Matrix. Florida Center for Instructional Technology. https://www.azk12.org/arizona-technology-integration-matrix

 

Vincent, T. (2015). Ways to Evaluate Educational Apps. https://learninginhand.com/blog/ways-to-evaluate-educational-apps.html

 

NESTA. https://www.nesta.org.uk/project/edtech-innovation-testbed/

 

The Education Endowment Foundation. Toolkit. (webbresurs)

https://educationendowmentfoundation.org.uk/education-evidence

 

Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2016). Söka och värdera digitala läromedel. Ingår i Modulen Digital kompetens – Leda och lära i tekniktäta klassrum.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-digitalisering/Grundskola/201_Leda_och%20_lara_i_tekniktata_klassrum/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/D1_GRGY_03A_01_artikel.docx

 

OECD (2009). Educational Research and Innovation Beyond Textbooks Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries. https://read.oecd-ilibrary.org/education/beyond-textbooks_9789264067813-en#page35

 





[1] https://sites.google.com/view/digital-skola/