02 mars 2024
Av Johanna

Ramverket som hjälper dig att värdera på vetenskaplig grund

Ramverket som utvecklats inom Swedish Edtest bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärresurser och dess användning i skolan.

Ramverket som utvecklats inom Swedish Edtest bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärresurser och dess användning i skolan. Framförallt är det tre tidigare utvecklingsarbeten inom området som ligger till grund: tvåstegs-modellen, en resurssida och en tankefigur.

I framtagandet av ramverket har Anna Åkerfeldt, fil.dr Stockholms universitet och processledare Ifous, utgått från tidigare forskning och olika didaktiska perspektiv på undervisning och lärande. Utöver det har utgångspunkten varit bred i den bemärkelsen att metodstödet tagit fasta på forskning utifrån flertalet discipliner och teorier om lärande.

Ramverket har inte utvecklats för att sortera ut eller hitta de ”bästa apparna” för lärande och undervisning. Syftet med metodstödet är att ge lärare och bolag en reling att hålla sig i så att de i dialog, utifrån sina respektive professioner, kan öka förståelsen och förbättra villkoren för användningen av digitala lärresurser i undervisningen och på så sätt stötta elevernas lärande. Därför har det varit viktigt att ha en bred utgångspunkt i förhållande till såväl tidigare forskning som perspektiv på lärande.

Även om ramverket är utvecklat utifrån tidigare forskning och utvecklingsarbete återstår det att vetenskapligt studera hur stödet används och på vilka sätt det har fått effekt i lärarnas och edtechföretagens kvalitetsarbete.  

Bakgrund

Från Skolverkets lärmodul och webbresurs till nationell testbädd

Arbetet med utveckla stöd till lärare att värdera digitala lärresurser påbörjades 2015 i samband med ett uppdrag från Skolverket, då Anna och professor Staffan Selander fick i uppdrag att ta fram ett antal delar som skulle ingå i modulen Digital kompetens på Skolverkets lärportal. En av dessa delar kom att handla om att värdera digitala lärresurser (Åkerfeldt & Selander, 2016). I den delen presenteras en tvåstegsmodell som lärare kunde använda i arbetet med att värdera digitala lärresurser. Modellen bygger bland annat på tidigare forskning om lärande i digitala miljöer, ramverk, matriser och checklistor som utvecklas internationellt samt teorier om lärande.

Behov av ett gemensamt språk i samtalet om lärresurser

Åkerfeldt & Selander (2016) grupperade lärresurser i olika genrer för att på så sätt kunna skilja olika lärresurser från varandra och skapa ett gemensamt språk för att föra dialog i lärarkollegiet kring specifika lärresurser. Anledningen till att det är viktigt att skilja mellan olika typer av lärresusrer är för att det finns stora skillnader i funktion och användningsområde. Till exempel om en lärare syftar på ett digitalt lärspel och en annan på ett simuleringsprogram kommer det bli svårt att samtala om såväl användningen som hur lärresursen kan värderas. I tvåstegsmodellen togs detta inte hänsyn till, men kom att bli mer framträdande i metodstödet som utvecklades inom ramen för Swedish Edtest.

Det var också tydligt att det fanns ett behov av stöd i att kritiskt samtala om och värdera digitala lärresurser och dess användning i klassrummet. Ett behov som finns kvar idag. Det finns ett stort antal digitala resurser som inte specifikt är utvecklade för att användas i skolan och då inte heller är anpassade utifrån den svenska läroplanen. Ofta pratade lärarna i termer av att ”ge sig in i en djungel av appar” och det var svårt att veta vilka lärresurser som var ”bra” och användbara i skolan. Mot den bakgrunden utvecklades ett ramverk - tvåstegsmodellen.  

-> Tvåstegsmodellen

Ramverket delades in i en tvåstegsmodell och bestod av fyra fokusområden:

  • Innehåll
  • Form
  • Interaktion
  • Funktionalitet

Varje fokusområden bestod av ett antal frågor som lärare kunde ställa till det digitala läromedlet. Tanken med att skapa två steg var att några frågor sågs som avgörande om läraren skulle gå vidare med att granska läromedlet mer ingående (se Åkerfeldt & Selander, 2016, s. 8).

Det andra steget och tillhörande frågeställningarna var mer ingående och bestod av ett flertal frågor som läraren kunde ställa till läromedlet. Ramverket har använts inom förskollärarutbildningen och som underlag för kompetensutveckling gällande digital kompetens.

-> Webbaserad resurs

Efter arbetet med att ta fram tvåstegsmodellen deltog Anna sedan i ett fortsatt arbete kring kvalitet och digitala lärresurser, initierat av Swedish Edtech Industry. Under ledning av Frida Monsén genomfördes våren 2019 ett arbete för att utreda och utveckla en resurs för att möta behovet av att lärare och beställare ska ha tillräckligt med information och kompetens att värdera och välja (digitala) lärresurser som stödjer planering och genomförande av undervisning.

I det arbetet togs ett mer omfattande grepp gällande digitala lärresurser som omfattade både digitala läromedel, digitala lärresurser och verktyg. Arbetet skedde i samarbete med inbjudna aktörer som Skolverket, Läromedelsföretagen, lärarförbund och SKR (då SKL). Workshops tillsammans med forskare inom området, UX-designers, lärare, läromedelsproducenter och It-strateger. Arbetet mynnade ut i ett första utkast som sedan även vidareutvecklades till en guide och vägledning på Edtechkartan.

-> Tankefigur och förstudie till testbädden

2019 genomfördes även en förstudie som undersökte behovet av en testbädd för Edtech. Förstudien visade att behovet fanns och att det fanns potential för att en testbädd skulle kunna ge bolag och värde i form av produktutveckling och lärare och skolhuvudmän ökad beställarkompetens.

Under 2020 arbetade Anna även fram ytterligare en text till Skolverket som handlade om att värdera digitala lärresurser. En tankefigur presenterades som ett sätt att sortera och identifiera vilken sorts lärresurs som behövs i undervisningen.

Swedish Edtest - startar som ett Vinnovafinansierat projekt

2020 startade det Vinnovafinansierade projektet Edtech testbädd som har kommit att kallas Swedish Edtest (www.edtest.se). Inom ramen för projektet ansvarade Anna för att utveckla ett metodstöd för såväl lärare som edtechbolag. Metodstödet som är liknande för lärare och bolag bygger på det tidigare arbetet som gjorts. Det som tillkom var nu att även stötta edtechbolagen i deras arbete med verksamhetsnära utveckling av produkter och tjänster.

En iterativ process
Processen att ta fram metodstödet var iterativ och testades med deltagande partners i flera omgångar. Utvecklingen av metodstödet till Swedish Edtest tog avstamp i de tre föregående framtagna modellerna och det gjordes återigen en omvärldsspaning på ramverk, modeller för värdering av lärresurser. Det gjordes även enkätundersökningar för att ta reda på hur lärare, skolhuvudmän valde och värderade resurser och om och hur bolag arbetar med att testa sina produkter tillsammans med lärare.

Ramverket idag

Ett metodstöd i tre steg

Utifrån underlaget skapades så det ramverk som idag används och utvecklas inom ramen för Swedish Edtest. Det består av tre steg: Före, Under och Efter ett test, för att användas som processmetod för ett test i sin helhet. Ett krav på ramverket var och är att det ska vara enkelt. Enkelt på det sättet att det direkt ska kunna sättas i händerna på lärarna och att de allra mest centrala delarna i att välja och värdera lärresurser finns med.

De tidigare utvecklade modellerna (ramverket/tvåstegsmodellen, webbresursen, tankefiguren) var omfattande i den bemärkelsen att det krävde tid av läraren att sätta sig in i, innan de kom igång med själva arbetet – att värdera en lärresurs. Till skillnad från tidigare utvecklade modeller som Anna gjort och varit delaktig i, utvecklades nu ett stöd där bolag och lärare först behöver välja en ingång in i testet. Lärarna väljer ingång utifrån behov och syfte med undervisningen och bolagen väljer ingång utifrån vad deras tjänst stödjer och har för innehåll. Ingångarna konstruerades dels utifrån teorier om lärande (framförallt kognitiva och sociala teorier) och utifrån genre. 

Genom att skapa dessa ingångar är tanken att lärare och bolag från början har rätt förväntningar på vad som ska utforskas och utifrån det starta ett värderings- och testtillfälle utifrån ett gemensamt behov. Lärare utifrån sitt behov av att till exempel (som en ingång formulerades) att kunna skapa ett innehåll och bolagen utifrån deras behov av att få feedback på deras tjänst eller produkt. I arbetet med testningen kan sedan såväl bolag som lärare precisera mer vad som ska testas.

Antagande om hur lärande går till och medvetna didaktiska val

Bolagen - leverantörer av digitala lärresurser - designar och gör i sin utveckling antaganden om hur lärande går till och hur deras lärresurser är tänkta att användas i undervisningen och för elevernas lärande. Ibland är det explicita antaganden, men lika ofta är det implicita antaganden. Om syftet med undervisningen till exempel är att eleverna ska samarbeta med varandra inom ett område och den digitala lärresursen inte utvecklats för att stötta kollaborativa lärande kommer det ske en mismatch. Metodstödets olika ingångar är till för att lärarens syfte med undervisningen och bolagen syfte med sin produkt är i linje med varandra. 

Det är centralt att läraren fattar medvetna didaktiska val om vilka lärresurser som kan användas i relation till syfte och mål med undervisningen. Vad som är designat för och hur det används, är emellertid inte alltid detsamma. Därför är det centralt att arbeta iterativt med undervisningsdesign och utvecklingen av tjänster och produkter.

Läs mer om hur en värdering går till.

This is an image

Referenser

Referenser som har använts under de utvecklingsarbeten som gjorts. Fokus är på checklistor, matriser och modeller i urval.

Baker, T., Tricarico, L., Bielli, S. (2019). Making the most of technology in education. Lessons from school systems around the world. Nesta, Italien.

Benedek, J. & Miner, T. (2002). Measuring Desirability: New methods for evaluating desirability in a usability lab setting. Microsoft Corporation.

Education Alliance Finland. https://educationalliancefinland.com/ (tidigare Kokoa standard)

Education Alliance Finland - EdTech Design Framework. https://www.opusedtech.com/

El Mhouti, A., Nasseh, A., Erradi, M. (2013). How to evaluate the quality of digital learning resources?. International Journal of Computer Science Research and Application. Vol. 03, Issue. 03, pp. 27-36.

Gresalfi, M. S. (2018). Choosing And Using Games In The Classroom. Teaching Children Mathematics (Vol. 24). https://doi.org/10.5951/teacchilmath.24.7.0408

Hokanson, B., Clinton, G. & Tracey, M.W. (2016). The Design of Learning Experience Creating the Future of Educational Technology. Springer. DOI 10.1007/978-3-319-16504-2

Jonassen, D., Howland J., Moore, J., & Marra, R. (2003). Learning to solve problems with technology: A constructivist perspective (2nd ed.). Upper Saddle River, NJ: Merrill Prentice Hall.

Leacock, T. L., & Nesbit, J. C. (2007). A Framework for Evaluating the Quality of Multimedia Learning Resources. Educational Technology & Society, 10 (2), 44-59.

Lee, C-Y. & Cherner, T. S. (2015). A comprehensive evaluation rubric for assessing instructional apps. Journal of Information Technology Education: Research, 14, 21-53. Retrieved from http://www.jite.org/documents/Vol14/JITEV14ResearchP021-053Yuan0700.pdf

Norvegian centre for ICT in education. Quality Criteria for Digital Learning Resources. An aid for teachers and others who want to evaluate the suitability of digital learning resources in educational contexts. Nedladdad i juli 2016.

Schrock, K. (2011-2015). Critical evaluation of a content-based ipad/ipod app. Ipads for teaching.

Selander, S. (1989). Historia, kunskap och pedagogiska texter, Kronos : historia i skola och samhälle, 1989, Nr. 2, s. 51-56.

Skolverkets checklista för digitala lärresurser. www.skolverket.se/itiskolan

TIM. (2011). Arizona Technology Integration Matrix. Florida Center for Instructional Technology. https://www.azk12.org/arizona-technology-integration-matrix

Vincent, T. (2015). Ways to Evaluate Educational Apps. https://learninginhand.com/blog/ways-to-evaluate-educational-apps.html

NESTA. https://www.nesta.org.uk/project/edtech-innovation-testbed/

The Education Endowment Foundation. Toolkit. (webbresurs) https://educationendowmentfoundation.org.uk/education-evidence

Åkerfeldt, A. & Selander, S. (2016). Söka och värdera digitala läromedel. Ingår i Modulen Digital kompetens – Leda och lära i tekniktäta klassrum. https://larportalen.skolverket.se/moduler/M201

OECD (2009). Educational Research and Innovation Beyond Textbooks Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries. https://read.oecd-ilibrary.org/education/beyond-textbooks_9789264067813-en#page35