Om metodstödet

De frågor som skapats för att utforska och utvärdera digitala lärverktyg bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärverktyg och dess användning i undervisningen. Under 2025 påbörjades även arbetet att utveckla metodstödet för tryckta läromedel.

Metodstödet har inte utvecklats för att sortera ut eller hitta det "bästa lärverktyget" för lärande och undervisning eller för att studera effekten och påverkan på elevernas lärande. Syftet är att ge lärare och företag en “reling” att hålla sig i så att de i dialog kan fördjupa förståelsen och förbättra villkoren för användningen av såväl tryckta läromedel som digitala lärverktyg i undervisningen och på så sätt stötta elevernas lärande.

Metodstödet består av värderings-, reflektions- och utvärderingsfrågor. Att stödet är strukturerat genom frågor är ett medvetet designval grundat i antagandet att läraren besitter den djupaste och mest kontextuella kunskapen om sina elever, deras lärandebehov samt de didaktiska krav som det aktuella ämnet ställer. Frågeformatet fungerar därmed som ett professionellt stöd som vägleder och fördjupar lärarens egen analys, snarare än som ett normerande verktyg som definierar vad ett lärverktyg ska innehålla.

Vidare tar metodstödet hänsyn till att digitala lärverktyg kan variera avsevärt i både form, syfte och funktionalitet. En enskild funktion eller frånvaron av en funktion bör därför inte bedömas som en generell kvalitetsbrist. Avsaknaden kan lika gärna spegla en medveten designstrategi, en anpassning till specifika pedagogiska användningsområden eller en prioritering av andra kvaliteter som är mer relevanta för verktygets avsedda kontext. Ett alltför standardiserat kvalitetssystem riskerar att hämma denna variation genom att implicit värdera vissa funktioner högre, oavsett om de är ändamålsenliga i ett givet sammanhang eller inte. Genom att utgå från öppna och analytiskt inriktade frågor möjliggörs i stället en nyanserad, kontextkänslig och professionellt grundad värdering. Läraren ges utrymme att tolka verktygets egenskaper i relation till undervisningens mål, elevgruppens förutsättningar och det ämnesdidaktiska sammanhanget. Förhoppningen är att metodstödet därmed kan bidra till ett mer reflekterat användande av lärverktyg.

Nedan kan du ta del av hur utvecklingsarbetet har gått till för såväl de tryckta läromedlen som de digitala lärverktygen.

Arbetet med att ta fram metodstödet för tryckta läromedel har varit behovsdrivet och utformat i nära dialog med olika aktörer. Utgångspunkten var att identifiera vilka frågor lärare och skolledare behöver stöd i för att kunna värdera läromedel i undervisningen. I det arbetet var även representanter från förlag med och bidrog med sin kunskap och breda erfarenhet. Möten anordnades digitalt och utifrån samtalen skapades en grund kring behovet av att värdera tryckta läromedel. Utöver detta gjordes en sondering av tidigare forskning inom området med fokus på språk och matematik (mathematic learning material textbooks & language learning material textbooks). Utifrån samtalen och tidigare forskning togs ett första utkast med värderings- och reflektionsfrågor togs fram och prövades i samtal med lärare, förskollärare, rektorer, skolledare och representanter från förlag. Deras erfarenheter och uttryckta behov har löpande styrt utvecklingsarbetet.

Som en del av processen analyserades även ett brett urval av befintliga läromedel från olika förlag, ämnen och årskurser. Fördjupade analyser gjordes av läromedelspaket – lärobok, övningsbok och lärarhandledning – i historia, biologi, matematik och svenska. Detta gav en bild av hur läromedel är strukturerade och vilka utmaningar och möjligheter som finns ur ett lärarperspektiv. 

Under våren 2025 genomfördes en mer systematisk utvecklingsfas där frågorna förfinades utifrån den samlade researchen och återkopplingen från lärare. Därefter skickades de reviderade frågorna ut igen för ytterligare synpunkter, vilket ledde till justeringar som ännu tydligare svarar mot de behov som lyfts fram.

Det samlade arbetet har formats av praktiska erfarenheter, konkret användning av läromedel och kontinuerlig dialog – med målet att skapa ett metodstöd som utgår från skolans verkliga behov och vardag.

De frågor som tagits fram för att värdera digitala lärverktyg bygger på teorier om lärande, tidigare forskning och utvecklingsarbete som gjorts i syfte att stötta lärare i att värdera och föra kritiska samtal om digitala lärverktyg och dess användning i undervisningen. Framförallt är det tre tidigare utvecklingsarbeten inom området som ligger till grund: 19 tvåstegs-modellen, 2) en resurssida och 3) en tankefigur.

Framtagningen av metodstödet har utgått från tidigare forskning och olika didaktiska perspektiv på undervisning och lärande. Utöver det har utgångspunkten varit bred i den bemärkelse att metodstödet tagit fasta på forskning utifrån flera discipliner och teorier om lärande.

Ramverket har inte utvecklats för att sortera ut eller hitta de ”bästa apparna” för lärande och undervisning eller för att studera effekten och påverkan på elevernas lärande. Syftet är att ge lärare och företag en “reling” att hålla sig i så att de i dialog kan öka förståelsen och förbättra villkoren för användningen av digitala lärverktyg i undervisningen och på så sätt stötta elevernas lärande. Därför har det varit viktigt att ha en bred utgångspunkt i förhållande till såväl tidigare forskning som perspektiv på lärande.

Från Skolverkets lärmodul och webbresurs till nationell testbädd

Arbetet med utveckla stöd till lärare att värdera digitala lärverktyg påbörjades 2015 i samband med ett uppdrag från Skolverket, då Anna Åkerfeldt och professor Staffan Selander fick i uppdrag att ta fram ett antal delar som skulle ingå i modulen Digital kompetens på Skolverkets lärportal. En av dessa delar kom att handla om att värdera digitala lärresurser (Åkerfeldt & Selander, 2016, använder begreppet lärresurser*). I den delen presenteras en tvåstegsmodell som lärare kan använda i arbetet med att värdera digitala lärresurser. Modellen bygger bland annat på tidigare forskning om lärande i digitala miljöer, ramverk, matriser och checklistor som utvecklas internationellt samt teorier om lärande.

Behov av ett gemensamt språk i samtalet om lärresurser

Åkerfeldt & Selander (2016) grupperade lärresurser i olika genrer för att på så sätt kunna skilja olika lärresurser från varandra och skapa ett gemensamt språk för att föra dialog i lärarkollegiet kring specifika lärresurser. Anledningen till att det är viktigt att skilja mellan olika typer av lärresurser är för att det finns stora skillnader i funktion och användningsområde. Till exempel om en lärare syftar på ett digitalt lärspel och en annan på ett simuleringsprogram kommer det bli svårt att samtala om såväl användningen som hur lärresursen kan värderas. I tvåstegsmodellen togs detta inte hänsyn till, men kom att bli mer framträdande i metodstödet som utvecklades inom ramen för Edtest.

Det var också tydligt att det fanns ett behov av stöd i att kritiskt samtala om och värdera digitala lärresurser och dess användning i klassrummet. Ett behov som finns kvar idag. Det finns ett stort antal digitala resurser som inte specifikt är utvecklade för att användas i skolan och då inte heller är anpassade utifrån den svenska läroplanen. Ofta pratade lärarna i termer av att ”ge sig in i en djungel av appar” och det var svårt att veta vilka lärresurser som var ”bra” och användbara i skolan. Mot den bakgrunden utvecklades ett ramverk - tvåstegsmodellen.  

Tvåstegsmodellen

Ramverket delades in i en tvåstegsmodell och bestod av fyra fokusområden:

• Innehåll
• Form
• Interaktion
• Funktionalitet

Varje fokusområden bestod av ett antal frågor som lärare kunde ställa till det digitala läromedlet. Tanken med att skapa två steg var att några frågor sågs som avgörande om läraren skulle gå vidare med att granska läromedlet mer ingående (se Åkerfeldt & Selander, 2016, s. 8).

Det andra steget och tillhörande frågeställningarna var mer ingående och bestod av ett flertal frågor som läraren kunde ställa till läromedlet. Ramverket har använts inom förskollärarutbildningen och som underlag för kompetensutveckling gällande digital kompetens.

Webbaserad resurs

Efter arbetet med att ta fram tvåstegsmodellen deltog Anna sedan i ett fortsatt arbete kring kvalitet och digitala lärresurser, initierat av Swedish Edtech Industry. Under ledning av Frida Monsén genomfördes våren 2019 ett arbete för att utreda och utveckla en resurs för att möta behovet av att lärare och beställare ska ha tillräckligt med information och kompetens att värdera och välja (digitala) lärresurser som stödjer planering och genomförande av undervisning.

I det arbetet togs ett mer omfattande grepp gällande digitala lärresurser som omfattade både digitala läromedel, digitala lärresurser och verktyg. Arbetet skedde i samarbete med inbjudna aktörer som Skolverket, Läromedelsföretagen, lärarförbund och SKR (då SKL). Workshops tillsammans med forskare inom området, UX-designers, lärare, läromedelsproducenter och IT-strateger. Arbetet mynnade ut i ett första utkast som sedan även vidareutvecklades till en guide och vägledning på Edtechkartan.

Tankefigur och förstudie till testbädden

2019 genomfördes även en förstudie som undersökte behovet av en testbädd för Edtech. Förstudien visade att behovet fanns och att det fanns potential för att en testbädd skulle kunna ge bolag och värde i form av produktutveckling och lärare och skolhuvudmän ökad beställarkompetens.

Under 2020 arbetade Anna även fram ytterligare en text till Skolverket som handlade om att värdera digitala lärresurser. En tankefigur presenterades som ett sätt att sortera och identifiera vilken sorts lärresurs som behövs i undervisningen.

Swedish Edtest - startar som ett Vinnovafinansierat projekt

2020 startade det Vinnovafinansierade projektet Edtech testbädd som har kommit att kallas Swedish Edtest (www.edtest.se). Inom ramen för projektet ansvarade Anna för att utveckla ett metodstöd för såväl lärare som edtechbolag. Metodstödet som är liknande för lärare och bolag bygger på det tidigare arbetet som gjorts. Det som tillkom var nu att även stötta edtechbolagen i deras arbete med verksamhetsnära utveckling av produkter och tjänster.

En iterativ process

Processen att ta fram metodstödet var iterativ och testades med deltagande partners i flera omgångar. Utvecklingen av metodstödet till Swedish Edtest tog avstamp i de tre föregående framtagna modellerna och det gjordes återigen en omvärldsspaning på ramverk, modeller för värdering av lärresurser. Det gjordes även enkätundersökningar för att ta reda på hur lärare, skolhuvudmän valde och värderade resurser och om och hur bolag arbetar med att testa sina produkter tillsammans med lärare.

Sedan dess har metodstödet reviderats. Under 2024 inkluderades frågor som behandlade AI-funktionalitet i digitala lärverktyg. Under 2025 gjordes ytterligare revideringar i syfte att minska antalet frågor i stödet.  

*Begreppet lärresurser användes som paraplybegrepp fram till 2024. Efter 2024 används lärverktyg för att beskriva alla verktyg som används i skolan för elevernas lärande. Läs mer här

Referenser som har använts under de utvecklingsarbeten som gjorts. Fokus är på checklistor, matriser och modeller i urval.

Ahl, L. M., & Helenius, O. (2021). Ett ramverk för progression. Nämnare. nr.2. s. 39-45.

Ammert, N. (2016). Historieläromedel – en forskningsöversikt. HumaNetten, 37, 140. https://doi.org/10.15626/hn.20163707

Baker, T., Tricarico, L., & Bielli, S. (2019). Making the most of technology in education: Lessons from school systems around the world. Nesta.

Benedek, J., & Miner, T. (2002). Measuring desirability: New methods for evaluating desirability in a usability lab setting. Microsoft Corporation.

Booysen, T., & Westaway, L. (2022). Exploring visual representations of multiplication and division in early years South African mathematics textbooks. Proceedings of the 44th Annual Conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia, July 3-7. 

Bowen, N. E. J. A., & Hopper, D. (2023). The representation of race in English language learning textbooks: Inclusivity and equality in images. TESOL Quarterly, 57(4), 1013–1040. https://doi.org/10.1002/tesq.3169

Education Alliance Finland. (n.d.). https://educationalliancefinland.com/

Eilard, A. (2004). Genus och etnicitet i en “läsebok” i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 9, nr. 4. 

El Mhouti, A., Nasseh, A., & Erradi, M. (2013). How to evaluate the quality of digital learning resources? International Journal of Computer Science Research and Application, 3(3), 27–36.

Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 4 nr.4. 

Gholampour, S., & Mehrabi, D. (2023). Literature review of ELT textbook evaluation, 47(2). MEXTESOL Journal, Vol. 47, No. 2, 2023. 

Green, B. (2023). Five design principles for language learning materials development, 40. ORTESOL Journal, Volume 40, 2023. 

Gresalfi, M. S. (2018). Choosing and using games in the classroom. Teaching Children Mathematics, 24. https://doi.org/10.5951/teacchilmath.24.7.0408

Holmgren, A. (2011). Fält, skuggfält och gränsdragningsarbete: Teoretiska verktyg för analys av läroboksforskning. Praktiske Grunde. Nordisk tidsskrift for kultur- og samfundsvidenskab, nr. 1, 2011, s. 17-26

Hokanson, B., Clinton, G., & Tracey, M. W. (2016). The design of learning experience: Creating the future of educational technology. Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-319-16504-2

Horzum, T., & Yildiz, E. (2023). Examination of middle school mathematics textbooks in terms of values. International Electronic Journal of Mathematics Education, 18(2), em0731. https://doi.org/10.29333/iejme/12908

Jonassen, D., Howland, J., Moore, J., & Marra, R. (2003). Learning to solve problems with technology: A constructivist perspective (2nd ed.). Merrill Prentice Hall.

Khany, R., Kamalvand, A., & Ilam University. (2022). 100 years of research on English language learning/teaching materials: A systematic literature review. TESL-EJ, 25(4). https://doi.org/10.55593/ej.25100a2

Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. (2003). Myndigheten för skolutveckling.

Leacock, T. L., & Nesbit, J. C. (2007). A framework for evaluating the quality of multimedia learning resources. Educational Technology & Society, 10(2), 44–59.

Lee, C.-Y., & Cherner, T. S. (2015). A comprehensive evaluation rubric for assessing instructional apps. Journal of Information Technology Education: Research, 14, 21–53. http://www.jite.org/documents/Vol14/JITEV14ResearchP021-053Yuan0700.pdf

National Association of State Boards of Education. (n.d.). What role do states play in selecting K–12 textbooks? https://www.nasbe.org/what-role-do-states-play-in-selecting-k-12-textbooks/

NESTA. (n.d.). Edtech innovation testbed. https://www.nesta.org.uk/project/edtech-innovation-testbed/

Norlund, A. (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. Avhandling Göteborgs universitet. 

Norwegian Centre for ICT in Education. (2016). Quality criteria for digital learning resources: An aid for teachers and others who want to evaluate the suitability of digital learning resources in educational contexts.

OECD. (2009). Beyond textbooks: Digital learning resources as systemic innovation in the Nordic countries. OECD Publishing. https://read.oecd-ilibrary.org/education/beyond-textbooks_9789264067813-en

Schrock, K. (2011–2015). Critical evaluation of a content-based iPad/iPod app. iPads for teaching.

Seifert, S. (2021). Is reading comprehension taken for granted? An analysis of Austrian textbooks in fourth and sixth grade. Technology, Knowledge and Learning, 26(2), 383–405. https://doi.org/10.1007/s10758-021-09490-w

Selander, S. (1989). Historia, kunskap och pedagogiska texter. Kronos: Historia i skola och samhälle, 2, 51–56.

TIM. (2011). Arizona Technology Integration Matrix. Florida Center for Instructional Technology. https://www.azk12.org/arizona-technology-integration-matrix

Vincent, T. (2015). Ways to evaluate educational apps. https://learninginhand.com/blog/ways-to-evaluate-educational-apps.html

Wang, X. (2024). Methodological approaches in exploring textbook structures. Michigan State University. 

Widholm, T. (2020). Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasieskolan. Linköping Studies in Pedagogical Practices Dissertation No. 39. 

Yunianta, T. N. H., Suryadi, D., Dasari, D., & Herman, T. (2023). Textbook praxeological–didactical analysis: Lessons learned from the Indonesian mathematics textbook. Journal on Mathematics Education, 14(3), 503–524. https://doi.org/10.22342/jme.v14i3.pp503-524

Åkerfeldt, A., & Selander, S. (2016). Söka och värdera digitala läromedel. I Digital kompetens – Leda och lära i tekniktäta klassrum. Skolverket.